Första träningsdagen!

Nu har jag äntligen tagit tag i mig själv och börjat gyma igen! Min "lillsyrra" Cassandra följde med! Det blev hela 2h på gymet och det får jag faktiskt skryta med och säga att det är skitbra av mig! Så det så! I morgon bär det av till gymet igen, och Casse följer med! Kul med lite sällskap jag får mer motivation då hehe!

För tillfälligt känner jag mig poppis. Nä men jag har svårt att hitta tid i kalendern för alla mina vänner. I morgon ska jag först träna med Casse, sen kommer min gravida bästa kompis ner från Karlskrona och hälsar på. Sen på kvällen blir det middag på A9 med Emelie, Fanny, Cajsa och Lina. Jag tycker verkligen det är jätteskoj att vara så uppbokad särskilt nu när jag nyss kommit hem från min backpackingtrip och känner lite ångest för att vara på hemmaplan. Sen på söndag blir det kanske playdate med ett ex. Jag försöker ju febrilt bli god vän med honom igen så att allt ska kännas naturligt mellan oss när vi ses och umgås. Anna en av min bästa kompisar får jag hänga med på dagen på nyårsafton eller eventuellt 1 januari för jag har ju inte tid innan, det är illa! Men hon förstår, för jag tar faktiskt hand om alla mina vänner! Jag slår vad om att jag inte har ett dugg att göra nästa vecka för det är så det brukar bli när man först är helt busy och sen har tid..

Nu bjuds det på kalkon i mummys kök. Syster Sandra är ju hemma från Usa över julen och för att fira detta lagas det amerikansk mat, läckert!  Nu ropar de på mig, dags att kila!

image2
Syster Sandra och jag!

Ordning och reda

Idag har jag städmani. Jag planerade det redan i natt innan jag gick och lade mig. För här behöver det städas! Ingen vanlig städning utan idag ska det rensas bland kläder, skor, lådor och fack inget onödigt skrafs ska få behållas för jag har helt enkelt inte plats! Det bästa med en sådan här städning är att jag själv känner mig ren efteråt även om sannolikheten är att jag är smutsig. Men själen känns ren om ni förstår vad jag menar!
Okej då börjas det!
Ciao

På hemmaplan med blandade känslor

Efter en tids resande, närmare bestämt 4 månader är jag nu tillbaka i kalla Sverige.
Jag trodde att saker och ting skulle ha förändrats, åtminstone lite men allt var sig likt. Så varför jag längtade hem då och då begriper jag inte nu. Familj och vänner är en sak, självklart har jag saknat er men jag vill redan nu ta min backpackingryggsäck och bege mig ut igen. Ångesten tränger sig på, den kväver mig och gör mig bitter. Det gör ju inte saken bättre att de finns en grabb i fjärran land som fått mitt hjärta att banka och saknaden efter honom är enorm!

Jag får banne mig ta och rycka upp mig nu och glädja mig åt mina nära och kära på hemmaplan! Igår var det en festarkväll som heter duga och jag hade verkligen skoj med mina vänner! Men det är när man sitter själv såhär på kvällen som känslorna blir påtagliga och minnena från resan gör sig påminda. Jag vill bara ta mig tillbaka och njuta sådär till fullo igen!


image2
Hur kan man inte sakna?

RSS 2.0